Kapitel 16
Kapitel 16 - Frihet från begär, den högsta saligheten
Frågaren: Jag har träffat många förverkligade människor, men aldrig en helt frigjord människa. Har du stött på en helt frigjord människa, eller innebär befrielse, utöver allt annat, också att man överger kroppen?
Maharaj: Vad menar du med att vara förverkligad och med befrielse?
F: Med förverkligande menar jag en underbar upplevelse av frid, godhet och skönhet, när världen får mening och det finns en allomfattande enhetsupplevelse i substans och väsen. Även om en sådan upplevelse inte är bestående, så kan den inte glömmas bort. Den lyser i sinnet, både som ett minne och som en längtan. Jag vet vad jag talar om, för jag har haft sådana upplevelser. Med befrielse menar jag att permanent befinna sig i det här underbara tillståndet. Vad jag frågar om är ifall befrielse är förenligt med kroppens överlevnad.
M: Vad är det för fel med kroppen?
F: Kroppen är så svag och kortlivad. Den skapar behov och begär. Den begränsar en på ett sorgligt vis.
M: Så, vad gör det? Låt de fysiska uttrycken vara begränsade. Men befrielsen är en frigörelse av jaget från dess falska och självpåtagna idéer; den är inte bunden till någon speciell upplevelse, hur fantastisk den än må vara.
F: Varar den för evigt?
M: Alla upplevelser är tidsbundna. Allt som har en början måste ha ett slut.
F: Så befrielse; i den mening jag använder ordet, existerar inte?
M: Tvärtom, man är alltid fri. Du är både medveten och fri att vara medveten. Ingen kan ta detta ifrån dig. Känner du någonsin att du inte existerar eller är omedveten?
F: Jag kanske inte har något minne av det, men det motbevisar inte att jag ibland är omedveten.
M: Varför inte vända dig bort från upplevelsen till den som upplever, och inse den fulla innebörden av det enda sanna påstående du kan göra: "Jag är"?
F: Hur gör man det?
M: Det finns inget "hur" här. Håll i ditt sinne bara känslan "Jag är", smält samman med den tills ditt sinne och din känsla blir ett. Genom upprepade försök kommer du hitta den rätta balansen mellan uppmärksamhet och tillit, och ditt sinne kommer etablera sig i tanke-känslan "Jag är". Oavsett vad du tänker, säger eller gör, så förblir denna känsla av oföränderlig och tillitsfull existens likt en ständigt närvarande bakgrund till sinnet.
F: Är det det som du kallar befrielse?
M: Jag kallar det för det normala. Vad är det för fel med att vara, veta och handla på ett ansträngningslöst och lyckligt sätt? Varför skulle det vara ovanligt med att förvänta sig att kroppen när som helst kan bli förstörd? Vad är det för fel med att kroppen ska dö? Ändra din attityd till din kropp och lämna den ifred. Skäm inte bort den, tortera den inte. Håll den bara igång, och håll den den mesta tiden utanför tröskeln till den medvetna uppmärksamheten.
F: Minnet av mina underbara upplevelser hemsöker mig. Jag vill ha tillbaka dem.
M: Du kan inte få dem eftersom du önskar dem tillbaka. Att befinna sig i ett tillstånd av att längta efter något blockerar förmågan att djupt uppleva. Ingenting av värde kan hända med ett sinne som vet exakt vad det vill ha. För inget sinnet kan skapa sig en bild av och vilja ha, är av något större värde.
F: Vad är då värt att vilja ha?
M: Önska dig det bästa. Den högsta lyckan, den största friheten. Att vara utan önskningar är den högsta saligheten.
F: Frihet från begär är inte den frihet jag vill ha. Jag vill ha friheten att kunna uppfylla min längtan.
M: Du är fri att uppfylla din längtan. Faktum är, du gör inget annat.
F: Jag försöker, men det finns många hinder som frustrerar mig.
M: Övervinn dem.
F: Jag kan inte, jag är för svag.
M: Vad gör dig svag? Vad är svaghet? Andra uppfyller sina önskningar, varför inte du?
F: Jag måste sakna energi.
M: Vad hände med din energi? Vart tog den vägen? La du den inte på en massa utspridda motsägande önskningar och strävanden? Du har inte en oändlig tillgång på energi.
F: Varför har jag inte det?
M: Dina mål är små och låga. De kräver inte mer. Endast Guds energi är oändlig - eftersom Han inte vill ha något för egen del. Var som Honom och alla dina önskningar kommer att uppfyllas. Ju högre dina mål är och ju vidare dina önskningar är, desto mer energi kommer du att få till att uppfylla dem. Önska det bästa åt alla och universum kommer att arbeta med dig. Men om du vill ägna dig åt dina egna nöjen, måste du förtjäna dem på det hårda sättet. Innan du önskar, var förtjänad av det du önskar.
F: Jag studerar filosofi, sociologi och utbildningsväsendet. Jag tror att mer mental utveckling behövs innan jag kan drömma om självförverkligande. Är jag på rätt spår?
M: För att tjäna sitt uppehälle behövs viss specialiserad kunskap. Utan tvivel så utvecklar allmänbildning sinnet. Men om du ska spendera ditt liv på att samla kunskap, så bygger du en mur runt omkring dig själv. För att gå bortom sinnet krävs det inte att det är välmöblerat.
F: Vad behövs då?
M: Misstro ditt sinne och gå bortom det.
F: Vad finner jag bortom sinnet?
M: Det direkta erfarandet av att vara, veta och att älska.
F: Hur går man bortom sinnet?
M: Det finns många startpunkter - de leder alla till samma mål. Du kan börja med osjälviskt arbete, med att överge resultatet av dina handlingar; då kan du ge upp funderandet och du kommer i slutändan överge alla önskningar. Här är att ge upp (tyaga) den operativa faktorn. Eller så kanske du inte bryr dig om något som du önskar, tänker eller gör, och istället bara förankrar dig i tanken och känslan "Jag är", fast fokuserad på detta i ditt sinne. Alla typer av upplevelser fortsätter komma till dig, men du förblir oberörd i vetskapen om att allt som kan uppfattas är flyktigt och att bara "Jag är" är bestående.
F: Jag kan inte ägna hela mitt liv åt sådana metoder. Jag har mina plikter att sköta.
M: För all del, sköt dina plikter. Handlingar som du inte är känslomässigt engagerad i, som är till nytta och inte orsakar lidande, kommer inte att binda dig. Du kan fortsätta vara engagerad i flera olika områden och arbeta med enorm entusiasm, men ändå förbli lugn och fri i det inre, med ett spegelklart sinne som reflekterar allting utan att själv bli påverkat.
F: Är ett sådant tillstånd möjligt att uppnå?
M: Skulle jag prata om det om det inte vore det? Varför skulle jag ägna mig åt fantasier?
F: Alla verkar citerar skrifterna.
M: De som bara känner till skrifterna, vet ingenting. Att veta är att vara. Jag vet vad jag pratar om; det kommer inte från läsning eller hörsägen.
F: Jag studerar sanskrit under en professor, men egentligen läser jag bara skrifterna. Jag söker självförverkligande och kom hit för att få den vägledning jag behöver. Kan du vara vänlig att berätta vad jag ska göra?
M: Eftersom du har läst skrifterna, varför frågar du mig?
F: Skrifterna visar på den allmänna inriktningen, men individen behöver personliga instruktioner.
M: Ditt eget jag är din ultimata lärare (sadguru). Den yttre läraren (Guru) är bara en milstolpe. Det är bara din inre lärare som kommer att vara med dig ända fram till målet, för den är själva målet.
F: Den inre läraren är inte så lätt att nå.
M: Eftersom den finns i dig och med dig, kan svårigheterna inte vara så stora. Se inåt, så kommer du att hitta den.
F: När jag ser inåt finner jag intryck och uppfattningar, tankar och känslor, önskningar och rädslor, minnen och förväntningar. Jag är nedsänkt i detta moln och ser inget utöver detta.
M: Det som ser allt detta, och även "inget", är den inre läraren. Endast den är, allt annat bara verkar att vara. Den är ditt eget jag (swarupa), ditt hopp och din försäkran om frihet; hitta den och håll dig fast vid den, så kommer du att bli räddad och känna dig trygg.
F: Jag tror dig, men när det kommer till att verkligen finna detta inre jag, så känner jag att det undflyr mig.
M: Tanken "det undflyr mig", var har den sin grund?
F: I sinnet.
M: Och vem känner av sinnet?
F: Sinnets vittne känner av sinnet.
M: Har någon kommit till dig och sagt: "Jag är ditt sinnes vittne"?
F: Självklart inte. Det skulle bara ha varit en annan idé skapad av sinnet.
M: Vem är då vittnet?
F: Det är jag.
M: Så du känner vittnet då du är vittnet. Du behöver inte se vittnet framför dig. Även här är att vara att veta om.
F: Ja, jag ser att jag är vittnet, själva medvetenheten. Men på vilket sätt gynnar det mig?
M: Vilken fråga! Vilken slags vinst förväntar du dig? Räcker det inte att veta vad du är?
F: Vad är nyttan med självkännedom?
M: Det hjälper dig att förstå vad du inte är och håller dig borta från falska idéer, önskningar och handlingar.
F: Om jag bara är vittnet, vad spelar rätt och fel för roll?
M: Det som hjälper dig att känna dig själv är det rätta. Det som förhindrar dig är det felaktiga. Att känna sitt sanna jag, är salighet; att glömma av det, är sorg.
F: Är vittnesmedvetandet det sanna jaget?
M: Det är reflektionen av det verkliga hos sinnet (buddhi). Det verkliga finns bortom. Vittnet är den dörr du passerar och som tar dig bortom.
F: Vad är meditationens syfte?
M: Att se det falska som det falska, är meditation. Detta måste pågå hela tiden.
F: Vi uppmanas att meditera regelbundet.
M: Medveten daglig övning i att urskilja det sanna från det falska och att avstå från det falska är meditation. Det finns många typer av meditation att börja med, men de flyter alla i slutändan samman till en.
F: Vänligen berätta för mig vilken väg till självförverkligande som är den kortaste.
M: Ingen väg är kort eller lång, men några människor är mer eller mindre seriösa. Jag kan berätta om mig själv. Jag var en enkel man, men jag litade på min Guru. Jag gjorde det han sa åt mig att göra. Han sa åt mig att koncentrera mig på "Jag är" - det gjorde jag. Han sa åt mig att jag är bortom allt som kan uppfattas och tänkas - det trodde jag på. Jag gav honom hela mitt hjärta och min själ, all min uppmärksamhet och all min lediga tid (jag var tvungen att arbeta för att försörja min familj). Som ett resultat av min tillit och seriösa ansträngning förverkligade jag mitt själv (swarupa) inom tre år. Du kan välja vilken väg som passar dig; din seriositet kommer att avgöra hur snabbt du gör framsteg.
F: Kan du inte ge mig en ledtråd?
M: Etablera dig stadigt i medvetenheten "Jag är". Detta är starten och också slutet på alla strävanden.